Rättslig grund för export av varor till Norge

Norge är inte en del av EU:s tullunion. Det finns därför en tullgräns för import av varor till Norge. Med avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ingår Norge dock i EU:s inre marknad, som möjliggör (i stort sett) fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. EES-avtalet innebär en hög grad av handelsliberalisering inom de flesta sektorer. Jordbruk och fiske omfattas dock inte av EES-avtalet.

 

 

Det bör också noteras att Norge inte deltar i EU:s gemensamma momssystem.

Vid import av varor från utlandet till Norge kan de huvudsakliga kostnaderna vara

• ”Tull” d.v.s. tullavgifter
• ”Innførselmerverdiavgift” d.v.s. importmoms och 
• ”Særavgifter” d.v.s. särskilda avgifter/skatter  

 

Översikt över de viktigaste interna rättsliga grunderna som är relevanta vid import av varor till Norge:  

• Vareførselsloven och relaterade Förordningar
• Tollavgiftsloven och tillhörande föreskrifter
• Merverdiavgiftsloven (mervärdesskattelagen) och tillhörande föreskrifter

 

Tull vid import av varor till Norge

Enligt norsk tullagstiftning har de flesta varor för närvarande en tullsats på 0 %, vilket innebär att ingen tull tas ut på dem.

Den norska tullmyndigheten erbjuder en onlinetjänst som kan användas för att fastställa den aktuella tullsatsen för varorna i fråga. Här anges också den tillämpliga skattesatsen för importomsättning – samt information om eventuella ”Særavgifter” (särskilda skatter/tullar). 

För närvarande tas tullavgifter ut på import av varor till Norge, särskilt för livsmedel och textilier. I enskilda fall kan det kontrolleras om en tullförmån är tillämplig, t.ex. på grund av en bestämmelse i EES-avtalet eller EES-avtalet.

Temporär import av varor kan berättiga till befrielse från tull och andra importavgifter: Tullverket informerar om dettar. I tullförfarandet för temporär import (”midlertidig import”) görs en åtskillnad mellan fall där säkerhet måste fastställas och fall där säkerhet inte behöver fastställas. I tveksamma fall kan detta klargöras med de norska tull- eller skattemyndigheterna.

 

”Særavgifter” (särskilda skatter/avgifter) vid import av varor till Norge

Begreppet ”Særavgifter” avser en rad särskilda skatter/avgifter som tas ut på import, produktion eller försäljning av vissa typer av varor.

I denna mening kan ”Særavgifter” gälla för import av följande varor (i utdrag)

• Fordon (engangsavgift)
• Drycker som innehåller alkohol
• Tobak
• Socker
• Mineraloljeprodukter 

De norska skattemyndigheterna tillhandahåller översiktlig information om ”særavgifter” på dessa webbplatser.

För en mer detaljerad förklaring av de enskilda skatterna/avgifterna publiceras årliga cirkulär. 

 

Importmoms på varor som importeras till Norge

Området för importmoms baseras på bestämmelserna i tullagstiftningen – dock gäller i första hand bestämmelserna om omsättningsskatt. Principen här är att importmoms tas ut vid import av varor. Följaktligen kan det antas att importmoms tas ut när varor importeras till Norge: detta gäller i vilket fall som helst om ingen särskild lagbestämmelse gäller. Det finns bestämmelser om undantag eller befrielse från import av vissa varor (t.ex. böcker) och tillämpning av vissa tullförfaranden (t.ex. inom området temporär import). De norska tullmyndigheterna tillhandahåller information om möjligheterna till befrielse från norsk importmoms på följande sida. Bestämmelser om befrielse från importmoms finns också i kapitel 7 i den norska mervärdesskattelagen.

Satsen för importmoms är 25 % och det finns reducerade skattesatser för vissa typer av varor (t.ex. 15 % för livsmedel): den norska tullen presenterar en översikt över den tillämpliga importmomssatsen och för det specifika tulltaxenumret för varor kan information också hittas i onlinetjänsten hos den norska tullmyndigheten.

Det finns två olika sätt att ta ut importmoms: om importören är registrerad i det norska momsregistret vid importtillfället tas importmomsen inte ut direkt vid gränsen som ett penningbelopp – importören ska i stället själv fastställa och redovisa importmomsen i sin momsdeklaration. Å andra sidan kan beloppet dras av som ingående skatt i samma momsdeklaration (förutsatt att alla krav är uppfyllda). I praktiken leder denna förändring till en likviditetsfördel. Om importören (ännu) inte är registrerad i det norska momsregistret vid importtillfället ska importmomsen ändå betalas omedelbart kontant. Norska tullen tillhandahåller information om detta på följande sida: till webbplatsen.

När det gäller frågan om vem som är betalningsskyldig för importmoms hänvisar den norska momslagen till tullagstiftningen, vilket innebär att den deklarationsskyldige i allmänhet är tullgäldenär och därmed också gäldenär för importmoms. I den norska importdeklarationen (se nedan) ska ”Mottaker” eller deklaranten anges under rubrik 8. Frågan om vem som anses vara deklarationspliktig enligt tullagstiftningen kan väljas relativt fritt (jfr. Förklaringen av nors. tullmyndigheterna). I det här fallet krävs dock stor uppmärksamhet eftersom importmomsen endast under vissa förutsättningar kan dras av som ingående skatt i momsdeklarationen. 

Vid B2B-transaktioner (dvs. transaktioner mellan företag) kan importkonceptet ofta utformas på ett sådant sätt att importmomsen kan dras av i momsdeklarationen och därmed inte framstår som en kostnadsfaktor. Men: det enskilda fallet måste granskas för att säkerställa att alla kriterier är uppfyllda och att det finns ett sammanhängande övergripande koncept. I detta sammanhang har de norska skattemyndigheterna utfärdat ett förklarande brev. Som framgår av detta är det viktigt att leveransvillkoren och den därmed sammanhängande äganderättsöverlåtelsen (tid och plats) utformas på ett sådant sätt att mottagaren av varorna (enligt tulldeklarationen) också är den lagliga ägaren vid importtillfället. Under rubriken ”Importören är inte den faktiska ägaren av varorna” (”Varemottaker er ikke reell vareeier”) anges att importören (”Mottaker”) även måste vara den faktiska ägaren av varorna vid importtillfället för att mottagaren av varorna (enligt tulldeklarationen) ska ha rätt att dra av importmomsen. I detta avseende måste inköpsvillkoren (särskilt Incoterms) anpassas i enlighet med detta. I brevet ger skattekontoret exempel på fall där importören av varorna (enligt tulldeklarationen) inte också är den faktiska ägaren:

• Inom en företagsgrupp utför företag A en import åt företag B.
• Inom ramen för ett hyresavtal importerar hyresgäst A hyrda varor från hyresvärd B (baserad utomlands) till Norge.

Enligt skattemyndigheternas uppfattning bör importören av varorna normalt sett inte ha rätt att dra av norsk importmoms i dessa fall. Det finns röster i facklitteraturen som skulle vilja se att kravet på lagligt ägande vid tidpunkten för gränspassagen tolkas mindre strikt. 

De norska skattemyndigheterna förklarar på följande webbplats hur norsk importmoms ska beräknas och redovisas i momsdeklarationen.

 

Den norska importdeklarationen

Så snart det optimala tull- och momskonceptet har utarbetats kan den norska importdeklarationen behandlas. Norska tullen tillhandahåller information om de enskilda avsnitten i formuläret: till webbplatsen. 

 

”Normal” momsregistrering i Norge

Vid export av varor uppkommer ofta frågan om företaget måste vara momsregistrerat i Norge. Denna fråga måste särskilt belysas ur ett norskt perspektiv, eftersom Norge inte deltar i EU:s gemensamma momssystem.

I detta avseende kan till exempel följande transaktioner av utländska företag vara momspliktiga i Norge:

• Incoterms- DDP-leveranser 
• Varuleveranser till Norge som vid en samlad bedömning anses exporterade till Norge (se förklaring nedan)
• Leverans- och installationsprojekt (se förklaring nedan)

Leveranser av varor till Norge kan också vara momspliktiga om leverantören inte levererar varorna med Incoterms DDP (och därmed står som importör) – men har avtalat ett leveransvillkor enligt vilket den norska kunden betalar importtullarna: t.ex. en DAP-leverans med destination i Norge. Høyesteretts dom i Ifi OY-målet (HR-2006-536) är central i sammanhanget. Följaktligen bör en övergripande bedömning göras i varje enskilt fall av huruvida leveranserna ägde rum i Norge ur ett mervärdesskatteperspektiv.

”Supply & Install”-projekt definieras som leverans av system som innebär installation på plats i Norge. I dessa fall överlåtes äganderätten till systemet vanligtvis till köparen antingen löpande under installationen eller när installationen har slutförts. I dessa fall måste den utländska säljaren normalt registrera sig för leverans av sina varor och tjänster i Norge (omsättningen är då i nomalfallet föremål för moms i Norge). Dessa fall levereras vanligtvis med Incoterms leveransvillkor DDP, så att säljaren eller leverantören tar på sig importen och därmed den norska importmomsen. I dessa fall är vanligtvis alla villkor uppfyllda för att säljaren (och importören av varorna) ska kunna dra av importmomsen som ingående skatt.

Om leveransen är momspliktig i Norge är det första steget att företaget registreras i det norska Näringslivsregistret och i ett andra steg i det norska momsregistret Momsregistret.

Tips: I vår artikel för tidningen RIW förklaras de fall som leder till momsregistrering i Norge mer i detalj. Du kan ladda ner artikeln här (på tyska).

 

Onlinebutiker: förenklad registrering via VOEC 

VOEC (VAT on E-Commerce) är en förenklad momsregistrering som gör det möjligt för framför allt utländska internethandlare att fullgöra sina import- och momsskyldigheter i Norge. VOEC-systemet är ett alternativ till den normala norska momsregistreringen (se ovan). VOEC-systemet gäller uteslutande för försäljning till privatkunder, dvs. ”B2C”. Från en omsättning på 50 000 NOK under 12 månader måste det utländska företaget registrera sig för moms i Norge. VOEC-systemet gäller för varor med ett värde på upp till 3 000 NOK (inklusive frakt och försäkring). VOEC-systemet omfattar de flesta typer av varor – livsmedel, tobaksprodukter och alkoholhaltiga drycker är till exempel undantagna från VOEC. VOEC-varor är föremål för ett förenklat tullförfarande utan tulldeklaration. I detta avseende är varor som omfattas av VOEC-systemet inte föremål för punktskatter eller tullavgifter. De allmänna bestämmelserna gäller för mervärdesskattesatsen (normal mervärdesskattesats: 25 %). VOEC-systemet är ett förenklat system för ”endast betalning”. VOEC-leverantörer har inte rätt att dra av ingående skatt. De norska skattemyndigheterna tillhandahåller information om VOEC-systemet på följande sida. 

Innan du registrerar dig i VOEC-registret är det lämpligt att kontrollera om den (förenklade) VOEC-registreringen är ett alternativ – eller om företaget ska registreras för moms på ”vanligt” sätt. Enligt de norska skattemyndigheterna är VOEC-registrering kanske inte ett alternativ om det utländska företaget har ett betydande fokus på den norska marknaden. 

Aktuell rättslig utveckling: Internetåterförsäljare som är verksamma inom klädsektorn bör särskilt hålla ett öga på den aktuella rättsliga utvecklingen. Bakgrunden här är särskilt ”Boozt”-fallet – norska radio- och tv-bolaget NRK rapporterar om detta. Därför kan man förvänta sig att VOEC-systemet kommer att genomgå en förändring inom en snar framtid.

 

Mervärdesskatt i Norge

På vår webbplats moms i Norge förklaras ämnet mer i detalj.

 

Utdrag ur vår tjänstekatalog inom området export till Norge

• Optimering av tullprocesser 
• Fullständigt stöd för försäljning till Norge
• Konceptutveckling och stöd för projekt i Norge
• Råd om Incoterms 
• Stöd genom en förenklad form av registrering via VOEC-plattformen
• Förtydligande av frågor om ”Særavgifter” (särskilda skatter/tullar)