Export till Norge

Utdrag från vår tjänster inom området export till Norge

Optimering av tullprocesser
Support för försäljning var varor till Norge
Konceptskapande och stöd för projekt i Norge
Råd gällande Incoterms
Stöd med en förenklad form av registrering via VOEC-plattformen
Förtydligande av frågor som rör ämnet ”Særavgifter”

Rättslig grund för att importera varor till Norge

Norge är inte med i EU:s tullunion. Därför finns det en tullgräns för import av varor till Norge. Med avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ingår Norge dock i EU:s inre marknad, vilket möjliggör (i stort sett) fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital. EES-avtalet föreskriver en hög nivå av handelsliberalisering inom de flesta sektorer. Jordbruk och fiske omfattas dock inte av EES-avtalet. Det bör också noteras att Norge inte deltar i EU:s gemensamma momssystem.

Vid import av varor från utlandet till Norge kan följande inträffa:

"Toll" / Tullar
"Innførselmerverdiavgift" / importertmoms och
"Særavgifter"

Översikt över de viktigaste interna rättsliga grunderna som är relevanta vid import av varor till Norge:

Tull vid import av varor till Norge

I norsk tullag har de flesta varor för närvarande en tullsats på 0 %, så ingen tull tas ut för dem.

Du kan söka i tolltariffen med vilken du kan fastställa den aktuella tullsatsen för varorna i fråga: Tillämplig sats för importomsättningsskatt anges också - samt information om eventuella "Særavgifter" (särskilda skatter/tullar).

Tullar tas för närvarande ut på varor som importeras till Norge, särskilt för livsmedel och textilier. I enskilda fall kan det kontrolleras om en tullförmån gäller, t.ex. B. på grund av en reglering i avtalet i EES-avtalet.

Om varor importeras tillfälligt kan befrielse från tullavgifter och andra importtullar vara möjlig: Norska Tullverket informerar om detta. I tullförfarandet vid tillfällig import ("midlertidig import") skiljer man mellan fall för vilka säkerhet ska ställas och fall för vilka ingen säkerhet behöver ställas.

"Særavgifter" (särskilda skatter/tullar) vid import av varor till Norge

Særavgifter är en rad särskilda skatter/tullar som uppstår vid import, tillverkning eller försäljning av vissa typer av varor. I denna mening kan "Særavgifter" uppstå vid import av följande varor (utdrag):

Fordon (engangsavgift)
Alkoholhaltiga drycker
Tobak
Socker
Petroleumprodukter

De norska skattemyndigheterna ger en översikt över "Særavgifter" på dessa webbplatser.

Uteöver det publiceras årsrundskriv for særavgifter.

Importmoms vid import av varor till Norge

Området för importoms baseras på tullagsbestämmelser - dock gäller i första hand momsbestämmelser. Här gäller principen att importoms tas ut när varor importeras. Till följd av detta kan man anta att importoms tas ut när varor importeras till Norge: detta gäller i alla fall om ingen särskild lagbestämmelse gäller. Det finns undantags- eller undantagsbestämmelser för import av vissa varor (t.ex. böcker) och användning av vissa tullförfaranden (t.ex. inom området för tillfällig import). De norska tullmyndigheterna ger information om alternativen för befrielse från norsk importskatt på följande sida. Bestämmelser om befrielse från importmoms finns också i lagen om moms kapitel 7.

Skattesatsen för importoms är 25 % och det finns reducerade skattesatser för vissa typer av varor (t.ex. 15 % för livsmedel): Norska tullen ger en översikt över detta - och den giltiga importmomssatsen för det specifika tullnummer kan vara som finns i tolltariffen.

När det gäller frågan om hur importmoms uppbärs måste man skilja på två olika sätt: så länge importören är registrerad i det norska momsregistret, bör importmoms inte betalas omedelbart vid gränsen - i stället bör importmoms deklareras i momsdeklaration. Beloppet kan dras som avdrag (så länge alla krav är uppfyllda) i samma momsdeklaration. I praktiken leder denna förändring till en likviditetsfördel. Men om importören inte (ännu) är registrerad i det norska momsregistret vid importtillfället ska importmomsen ändå betalas omedelbart som pengar. Norska tullen ger information om detta på följande sida.

När det gäller frågan om vem som är skyldig för importmoms, hänvisar norsk momslag till tullag: som en följd av detta kommer den person som är tulldeklarerad och därför också är skyldig för importmoms i allmänhet att vara den som är skyldig för importmomsen. I den norska importdeklarationen (se nedan) ska ”Mottaker” eller deklarationsskyldig anges under rubrik 8. Frågan om vem som anses deklarationsskyldig enligt tullagstiftningen kan väljas relativt fritt (se förklaring från norska tullmyndigheter). Det krävs dock uppmärksamhet vid denna tidpunkt - eftersom importmoms kan tas som avdrag kun under vissa förutsättningar.

Vid B2B-transaktioner (d.v.s. transaktioner mellan företag) kan importkonceptet ofta utformas så att importmoms kan dras som avdrag och därmed inte framstår som en kostnadsfaktor i slutändan. Varje enskilt fall måste dock undersökas för att avgöra om alla kriterier finns och om det finns ett sammanhängande helhetsbegrepp. I detta sammanhang har de norska skattemyndigheterna publicerat ett förklarande brev. Som framgår av detta är det en viktig poäng att leveransvillkoren och därtill hörande äganderättsövergång (tid och plats) bör utformas så att mottagaren av varan (enligt tulldeklarationen) också är laglig ägare vid tidpunkten för importen. Under rubriken "Varemottaker er ikke reell vareeier" anges att importören ("Mottaker") i princip även ska vara den faktiska ägaren till varan vid tidpunkten för importera för att Mottagaren av varan (enligt tulldeklarationen) kan ha rätt att göra avdrag för importmoms. I denna mening måste köpvillkoren (särskilt Incoterms) anpassas därefter.

Skatteetaten ger i brevet exempel där importören av varorna (enligt tulldeklarationen) inte också är den faktiska ägaren:

Inom en koncern genomför företag A en import åt företag B.
Inom ett hyresavtal importerar hyresgäst A en hyrd vara från hyresvärd B (baserad utomlands) till Norge.

Enligt skattemyndigheten bör varuimportören i dessa fall normalt inte ha rätt att dra av norsk importomsättningsskatt. Det finns åsikter i facklitteraturen som skulle vilja se att kravet på lagligt ägande vid gränspassage tolkas mindre strikt.

De norska skattemyndigheterna förklarar på följande webbplats hur den norska importmoms ska fastställas och förklaras i momsrapporten.

Den norska importdeklarationen

Så snart det optimala tull- och momskonceptet har utarbetats kan den norska importdeklarationen / innførseldeklarasjonen behandlas. Norska tullen lämnar information om de enskilda avsnitten i formuläret: till motsvarande webbplats.

"Normal" momsregistrering i Norge

Vid export av varor uppstår regelbundet frågan om företaget behöver vara momsregistrerat i Norge. Denna fråga behöver förtydligas, särskilt ur ett norskt perspektiv, eftersom Norge inte deltar i EU:s gemensamma momssystem.

I denna mening kan till exempel följande transaktioner av utländska företag vara momspliktiga i Norge:

Incoterms DDP-leveranser
Varuleveranser till Norge, som vid en samlad bedömning anses ha utförts i Norge (se förklaring nedan)
Supply & Install- projekt (se förklaring nedan)

Leveranser av varor till Norge kan också vara momspliktiga om leverantören inte levererar varorna med hjälp av Incoterms DDP (och därmed är importör) – utan har kommit överens om ett leveransvillkor under vilket den norska kunden tar på sig importtullarna: t.ex. T.ex. en DAP-leverans med en plats i Norge. Den centrala punkten här är domen Ifi OY (HR-2006-536) från Høyesterett. En samlad bedömning bör följaktligen göras från fall till fall om leveranserna skett i Norge ur ett moms- perspektiv.

"Supply & Install"-projekt avser leverans av system som är kopplade till montering på plats i Norge. I dessa fall övergår äganderätten till systemet vanligtvis till köparen, antingen kontinuerligt under installationen eller efter avslutad installation. I dessa fall måste den utländska säljaren vanligtvis registrera sig för leverans av sina varor och tjänster i Norge (omsättningen är då vanligtvis momspliktig i Norge). Dessa fodral levereras vanligtvis med Incoterms leveransvillkor DDP, så att säljaren eller leverantören tar över importen och därmed den norska importmomsen. I dessa fall är vanligtvis alla villkor uppfyllda för att säljaren (och importören av varan) kan dra av importomsättningsskatten som ingående skatt.

Om leveransen är momspliktig i Norge ska företaget vara registrerat i det norska företagsregistret i första steget – och i det norska momsregistret i det andra steget.

Onlinebutiker: förenklad registrering via VOEC

VOEC (VAT on E-Commerce) är en förenklad momsregistrering med vilken framför allt utländska näthandlare kan fullgöra import- och momsskyldigheter i Norge. VOEC-systemet är ett alternativ till normal norsk momsregistrering (se ovan). VOEC-systemet gäller uteslutande för försäljning till privatkunder, det vill säga "B2C". Från en 12-månaders omsättning på 50 000 NOK måste det utländska företaget registrera sig för moms i Norge. VOEC-systemet gäller för varor med ett värde av upp till 3 000 NOK (inklusive frakt och försäkring). VOEC-systemet omfattar de flesta typer av varor - till exempel är livsmedel, tobaksprodukter och alkoholhaltiga drycker undantagna från VOEC. VOEC-varorna omfattas av ett förenklat tullförfarande utan tulldeklaration. I denna mening är varor enligt VOEC-systemet inte föremål för punktskatter eller tullar. De allmänna bestämmelserna gäller för momssatsen (normal momssats: 25%). VOEC-systemet är ett förenklat "betalsystem". VOEC-leverantörer har inte rätt att dra av ingående skatt. De norska skattemyndigheterna ger information om VOEC-systemet på följande sida.

Innan du registrerar dig i VOEC-registret är det lämpligt att kontrollera om den (förenklade) VOEC-registreringen är ett alternativ - eller om företaget inte behöver vara momsregistrerat på ett "normalt" sätt. Enligt de norska skattemyndigheterna kan VOEC-registrering inte vara ett alternativ om det utländska företaget har ett betydande fokus på den norska marknaden.

Aktuell juridisk utveckling: Särskilt internetåterförsäljare som är verksamma inom klädsektorn bör uppmärksamma den aktuella juridiska utvecklingen. Bakgrunden här är särskilt fallet "Boozt" - det norska medieföretag NRK rapporterar om detta. Som ett resultat är det rimligt att förvänta sig att VOEC-systemet kommer att genomgå en förändring inom en snar framtid.

Moms i Norge

Ämnet förklaras ytterligare på vår Moms i Norge- webbplats.